Om Livets Träd

Världens barn är alla våra barn. Vårt ansvar är stort. Vi måste lyssna på barnen höra deras röster. De fattiga, hungriga barnen, barn i flyktingläger, gatans barn, barn utan skolgång, barn utsatta för våld och övergrepp. Barn som saknar en trygg barndom kan lida skada för livet. Störst är drömmen om fred och frihet hos barn, och i krig drabbas barnen svårast.

Detta skriver ett flyktingbarn i mellanöstern. ”Vad vi behöver för att leva: luft, mat, vatten och kärlek.” Och ett annat barn, från Sverige: ”Kärlek mellan alla raser och alla människor tycker jag är det viktigaste. Då blir det inga krig, alla hjälper åt så ingen svälter.”

Låt oss lära av barnen. Låt oss följa konventionen om barnens rättigheter, må den gå ut över hela vår jord, i varje liten by, varje stad, alla länder.

Sylvia Lindström maj 2006

 

I boken "Livets Träd - världen genom barnets ögon" berättar Sylvia Lindström om den otroliga upplevelse hon fick genom insamlandet av barnteckningar från barn över hela jorden, från alla kontinenter. En upplevelse som hon, den dåvarande ordföranden i Danderyds lokalförening av Rädda Barnen, kallar:

"Det Stora Äventyret med världens barn."

Uppslaget till temat Livets Träd fick Sylvia Lindström 1969 under ett besök i Museo Nazionale i Rom. De sköna freskerna i Livias villa, särskilt trädet dignande av mogna apelsiner mot en turkosblå bakrund, inspirerade henne till att söka reda på vad livsträdet som symbol månne innebära för nutidens barn. Hon började i sin hemkommun Danderyd, sökte och fick in två fantastiska stora livsträd: "Lekträdet" - ett textilt grupparbete av 11-12 åringar i Kyrkskolan, där barnhuvuden av alla jordens raser tittar fram i lövverket (av filtbitar), som mogna frukter. Det andra, också ett grupparbete, dock av något annorlunda slag: små patienter på barnpsykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus, som med sina fötter, händer och munnar skapat livsträdets stam och grenar, bladverk och små röda blommor!

Från Rädda Barnens hjälpstationer världen över och genom svenska ambassader kom så flera hundra nya teckningar och målningar från ett sjuttiotal länder. Betagande sköna bilder - träd att gunga i, att vila under, trygghetsträd där stammen är föräldrarna eller Gud, Kristus eller Buddha. Allt symboler för Kärleken och Godheten.

Men - många, alltför många, är skrämmande dokument över otrygghet - bilder från barn i krig, på flykt, skildringar av det ofattbart grymma och meningslösa våldet när himlens svarta fåglar fäller bomber, dödar, skapar skräck och ångest. Träd som brinner, blöder, dör! Starkast framträder dock, över hela världen, barnens vädjan om Fred på jorden!

Ur detta rika material växte fram ett starkt vittnesbörd om hur barn lever och tänker i vår tid. Det kändes alltmer för Sylvia Lindström som ett ansvar - barnens budskap måste föras vidare. Så skedde också.

Fresk från Livias villa.

Grupparbete av barn från Kyrkskolan, Danderyd.


Grupparbete av patienter från barnpsykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus.